Huuu, vad jag frös idag...
I alla händelser var jag så genomkyld efter mötet att jag fick gå omkring med jackan på mig hela eftermiddagen. Min något mer intelligenta kollega Eva satt med jackan på sig på mötet, men så klyftig var inte jag. Nejdå jag frös och inbillade mig att jag gick ner i vikt...
När jag kom hem insåg jag att jag bara gått 1500 steg idag, (var det kanske därför jag frös) så det var bara att kliva in i jackan igen och knalla ut och handla för att få ihop lite steg. Så nu är jag i alla fall uppe i 6000 steg och en badrumsmatta rikare. Man kanske ska ta ett varv till ikväll när butikerna har stängt. Det går fortare och blir avgjort billigare och dessutom blir man varm!
Ibland står det helt still i huv'et
Egentligen är det faktiskt dags att packa ihop och åka hem. Ska vara duktig flicka idag när jag kommer hem och testa ett par nya rätter med broccoli - detta fantastiska livsmedel som är så sprängfyllt med nyttigheter. Inga trista färdigrätter även om jag är trött - det är säkert efter anspänningen inför tandläkarbesöket som livsenergin har fått sig en knäck och då behövs det säkert lite ...BROCCOLI!!!
...och så gjorde han inte mer än tittade...vilket antiklimax, men nu har jag fått en tid för ett INGREPP den 13:e av alla dagar. Det är i alla fall inte en fredag, men det räcker bra med oro ändå! Usch och fy, nu ska man gå och gruva sig i 14 hela dagar! Vad gör man åt sånt? ......står ut antar jag... nej nu går jag hem och brocclar
Galna dieter
En annorlunda och lite småtrevlig kur baseras på att man ska pimpla champagne...den kanske jag borde testa, jag som ÄLSKAR champagne - ju dyrare desto bättre och helst ska den vara rosa - tycker jag!
Men vad jag mer hittade på nätet var något slags piller som enligt hemsidan "förbränner de lagrade fettcellerna och frigör energi från bränt fett". Fy, så äckligt det låter! Om det är seriöst??? Vadå, nä knappast. Jag tänker inte tipsa om eländet även om det sägs fungera utan vare sig träning eller diet.
Finns det någon som går på sånt här? Det är ju rent förskräckligt hur man försöker kränga skräpprodukter till oss intet ont anande stackare, som griper varje halmstrå för att kunna få äta vad som helst utan att vara överviktiga. DET FUNKAR INTE, hör ni det!!! Nu tror jag väl i och för sig att du som läser detta inser samma sak som jag, men det skadar inte att föra budskapet vidare. Det är ju hemskt om t.ex. ungdomar som kanske inte har lärt sig genom samma hårda väg som vi har gått, får för sig att lägga ner en massa pengar på sånt här sk-t
Godiset försvann i ett nafs
Jag visste att jag skulle slippa äta upp det själv, var det inte det jag skrev häromdagen? Allt påskgodis, nåja nästan allt (utom det jag redan hade petade i mig) åkte med till jobbet idag och det blev inte långlivat, det kan jag lova. Här jobbar man på en tidning som heter MåBra och jag har då sällan sett maken till godisråttor, men visst tusan mår vi bra!
Vi hade möte på eftermiddagen och då passade jag på att smyga fram det när alla började bli eftermiddagströtta och småsugna... Alltihop på en gång åkte upp på fikabordet och vips, så var det puts väck! Alla piggnade märkbart till, och vi fick oss några rejäla tjej-skratt. Klart man kan tycka att det är okollegialt att lura i sina kompisar en massa godis, men det mesta av det var ju i alla fall av den lite nyttigare sorten.
Tänk så bra man mår av att garva rejält - endorfinerna far runt som kalvar på grönbete och plötsligt blir livet så oändligt mycket lättare. Dessutom smittar det! Jag är visserligen lite tveksam till såna där skrattkurser när man ska skratta på beställning, men faktum är att det kan funka. Har man bara kommit igång, så går det liksom av sig självt och till slut vet man inte vad man skrattar åt, men det spelar ingen roll.
Haha, jag trodde jag skulle få på däng efter mina anspelningar i bloggen igår, men det var tunnsått med kommentarer. Jag har hört genom mina vanliga ViktCoach-frågor att många har svårigheter med att skriva in koden när man vill kommentera, så nu har vår eminenta webredaktör Johanna lagt in information, om hur man kan åtgärda detta. Info hittar du här.
14000 steg idag
På hemvägen gick jag in i järnaffären och köpte expanderskruv. Mäkta stolt över mig själv, haha, så när jag kom hem satte jag igång med att borra i väggen. Det är rent märkvärdigt vad man kan, när man inte har någon att köra med. Sonen är ju i Mexico och exet sökte sig till nya jaktmarker i höstas... Det finns det ett uttryck som lyder "Bra karl reder sig själv". Så fullständigt ojämlikt, vi är säkert minst lika många kvinnor som reder oss själva. Ska man träffa en ny man, så inte är det för skruvandets skull, i alla fall inte i den betydelsen...;) nej usch och fy på mig!
Nu sitter TV:n på väggen i alla fall, så nu kan jag ligga i sängen och se på långfilm ikväll om andan faller på!
Snösjuk
Igår och idag har jag gjort hemlagat påskgodis som vi har fotat och filmat till MåBra nummer 4. Himmel så gott det blev, men jag har lagt ner allting i påsar och klämt till ordentligt, för att ta med till jobbet på måndag, så att jag inte frestas att trycka i mig alltihop själv! Vänta bara får ni se vad mycket gott man kan göra, som man faktiskt kan njuta av med gott samvete (i rimlig mängd, förstås) Gör jag dig nyfiken nu? BRA! Det var meningen!!!
Nu tar jag lite helg en stund - ska gå ut och kolla restaurangutbudet i grannskapet, det är ju FREDAG och då får jag unna mig ett glas vin till maten också, eller kanske två...
Jag hade en röd dag i förrgår...
Jag hade en röd dag i alla fall i förrgår. Jimpa på redaktionen kallade mig rödstrumpa, och dessutom hade jag röd jacka och röd T-shirt. Köpte en kamera och den är .....javisst RÖD. Jag lyckades fyra av en bild på mina röda "spiror" och nu har jag lyckats ladda ner den i datorn. Eftersom jag håller på och lär mig det här med bloggbilder, tänker jag ge er den stora glädjen att få se den inte speciellt fördelaktiga bilden av de röda,som bättre beskriv som stolpar än spiror, men det skyller vi på kameran.....
Jag har kommit till insikten att eftersom jag har ett hälsamt BMI (23) och midjemått (79), så måste jag inte vara sylfidiskt supertrådsmal. De där 2-3 extrakilona som man alltid tycks kämpa med, är faktiskt bara av kosmetisk natur, så dem tar jag när motivationen infinner sig. Motivation kan man träna på och jag tränar varje dag, så det närmar sig, nu när förkylning äntligen börjar ge med sig.
Nu är det bevisat!
Nu har det i alla fall gjorts en vetenskaplig undersökning som visar att stegräknare verkligen minskar vikten hos folk. Du kan läsa mer i den här länken. En utmaning så god som någon. Du har väl sett i Ainbusks blogg att det pågår en utmaning där. Det är ett helt gäng som utmanar Ainbusk att stegräkna sig i form inför Melodifestivalen. Titta här, så kan du också vara med!
Alla sätt som funkar kan väl vara bra?
När jag stryker skjortor börjar jag alltid med kragen, sen ena ärmen, oket, andra ärmen, ena framstycket, bakstycket, andra framstycket. Suveränt sätt - det finns inget bättre, jag har gått kurs på det här haha, men nog fasen blir skjortan slät även om man gör på nåt annat sätt!
Visst kan jag raljera över att det kan verka tokigt att äta ägg och brustabletter till frukost, men om det funkar och om man trivs med det och mår bra, så varför inte? Så länge som man inte svälter sig och ser till att få i sig den näring man behöver, så får väl var och en bli salig på sin fasong!
Nu har jag köpt en kamera, så jag ska ägna kvällen åt att begripa hur den funkar! Snart kommer min blogg att piffas upp med diverse illustrativa bilder. Det här ska bli kul!!!
Jag avskyr tandläkaren
Inte nog med att det är otäckt - det är dyrt också! Varför i himlens namn räknas inte munnen till kroppen? Jag har vid det här laget frikort för sjukvård och idag blev jag akut "sjuk i en tand", men det räknas inte... Ändå vet man att mycket ohälsa går att spåra till tänderna.
Sonen sitter nu på planet långt borta från sin mamma. Han lämnade kvar bilen i min vård, så för ovanlighetens skull är jag bilburen. Eftersom jag ändå måste flytta den när jag skulle till tandläkaren, körde jag dit istället för att gå, men det resulterade bara i att jag blev 450 kronor fattigare. Jag trodde att jag parkerade rätt, men det stod en flyttbil i vägen för skylten...Som "straff" får jag väl ta en promenad i mörkret efter jobbet!
Nu vänder det!
Vilken känsla att få sträcka på benen igen - jag blev så positiv och pigg att jag gick hem och tog mig an tvätten med glädje! När maskinerna var laddade gick jag ut igen och hittade en konsthantverksbutik som jag blev ännu gladare av, så jag gick vidare till en stor möbelaffär för att kika på nattygsbord, men fastnade istället för en läcker barstol som jag nästan beställde. Sen hittade jag en dödshäftig fåtölj, som jag ska drömma om i natt. Den var alldeles för dyr, men sååå läcker! Ska nog snoka runt lite och se om jag kan hitta något liknande fast billigare....
Imorgon åker den älskade sonen till Mexico...han är född där och vi adopterade honom när han var 7 veckor gammal. Vi kom hem med honom till Sverige när han var 12 veckor och har inte varit i Mexico sedan dess. Nu ska han fira sin 25-årsdag i sitt första hemland.....och jag kommer inte att vara med....."snyft". I tanken kommer jag definitivt att vara med varenda dag och varenda stund. Jag ska skjutsa honom och reskompisen till Arlanda i otta i morgon. Får stålsätta mig så jag inte kommer med för mycket råd och förmaningar. De är ju faktiskt vuxna!
Det har blivit 13300 steg hittills idag och dan är inte slut än. Jippiiiie, nu jäklar är jag på g igen!
Lördag kväll eller söndag morgon?
Idag borde jag ha haft stegräknaren på
Vad sägs om en grapefruktsklyftsutskärare?... eller en saltkvarn som ser ut som en kanin... (eller om det var en hare?) Tur att man inte kan handla på mässan - då hade jag säkert kommit hem med en massa grejor som inte får plats i mina skåp!
Inte tänkte jag på att ta på mig stegräknaren när jag åkte iväg - jag har ju liksom inte kommit igång än - men det måsta ha blivit en hel massa steg, så nu kanske jag kan börja gå på promenader också. Jag ska baske mig ignorera förkylningen, alltså tiga ihjäl den, så försvinner den nog! Yesss, det blir den nya kuren, tror jag, tillsammans med broccoli. Jag tror på broccoli! Antioxidanter så det bara vimlar! Men idag är det fredag och då får man kosta på sig ett glas vin. Rött får det bli, där finns också antioxidanter, så då är jag säkert pigg imorgon! Tjilevipp och trevlig kväll på er alla!
Man ska inte gräma sig i onödan
Tänk att vi fungerar så här väldigt många av oss. Visst är det knepigt och visst är det orättvist att somliga kan stoppa i sig vad som helst utan att det syns ett dyft på vågen, medan andra går upp i vikt nästan av att titta på en semla!
Till den bedrövade Sirpa skrev jag så här: "Du har gjort ett jättebra jobb hittills och du vet ju nu hur du ska göra. Det är inte konstigt att man tappar fart vid såna här helger, men försök nu åter att fokusera på ditt mål framåt. Titta inte bakåt mer och gräm dig inte utan se det som att du har tagit en paus som du var värd. Du har ju inte sabbat allting för dens skull. Gör en omstart och tänk dig själv hur du kommer att se ut och må i maj när du nått nästa mål! Förändring är långsiktig och den tar tid - var lite snäll emot dig själv, så kommer du absolut att klara detta!
Jag säger samma sak till er andra som känner att det är trögt att komma igång igen! Ärligt talat stod jag framför spegeln i morse och pratade med mig själv. Jag fick absolut inga mothugg, men till slut var det någon som garvade mig rakt i ansiktet och svarade OK då, din gråhåriga envisa rackare, jag SKA jag också. På nåt sätt kändes det lite lättare idag. Jag måste vara en sjutusan till ViktCoach.................;)
Ganska Informativt blev Gräsligt Invecklat
Nu har det kommit en ny bok om GI-mat igen. Jag fick ett ex i min hand igår och tänkte jag skulle se vad det hela gick ut på den här gången...
Alltså GI-tänket i all ära - om man använder det med sunt förnuft för att kunna välja livsmedel som man blir mätt av, då är det verkligen bra, och det går att kombinera med ett sunt, varierat och balanserat ätande. Man behöver inte krångla till det, utan det är det gamla vanliga energi ut - energi in det handlar om för att gå ner i vikt. Dvs - ännu enklare uttryckt: "ät mindre och rör dig mer"
I den här nya boken har man infört ett nytt begrepp "nettokolhydrater", men det står inte vad detta innebär, och de värden som anges på recepten är inte kopplade till någon rekommendation om hur många av dessa nettokolhydrater man ska äta...det hela känns bara Gräsligt Invecklat.
Recepten är i princip rensade från kolhydrater och istället ska man äta typ 3 ägg och en brusvitamintablett till frukost...och sen två!!! kycklingbröst till lunch...man börjar nästa kackla vid blotta tanken...hm, säger jag bara!
Tack för igår Ainbuskar...
Haha, när jag inte hörde på, beställde Annelie en cola light, men när den kom in var det en vanlig cola. Gissa om jag dök på som en hök och började gasta om att "det där ska du väl inte dricka"...Servitrisen kom genast och bytte ut den... Vi beställde jättefina räkmackor med massor av räkor och ingen majonnäs och Josefine fick ta en råbiff i brist på löjrom... Bittis tapasfat var rena GI-maten och Marie satsade på en nyttig fiskgryta. Så himla fint! Det här går ju som en dans - rackar'n vad taggade ni ska bli till Melodifestivalen!
Nu har ni fått en utmaning på dagens ainbuskblogg att börja räkna steg också, tillsammans med alla oss andra. Hoppas ni och många andra antar utmaningen - det är världens bästa sätt att komma igång och gå mer än vanligt! Jag ska hänga på så fort jag orkar...jag VILL, Jag VILL, JAG VILL!!!!!!
Jag vill ha fler kommentarer!
För en nykomling i bloggbranschen är det jättespännande att gå in och kolla om någon har kommenterat inläggen. Tack Sessan för din synpunkt igår - jag lovar att tipsa om fler recept i framtiden. Det finns ju över 1000 recept att leta bland på MåBras hemsida, men ibland känns det kul att få ett konkret tips på något som någon annan har provat. SKRIV till mig om du testat något, så får vi fler tips till alla matglada!
Har du hört någon mer än jag som går med ständigt lock för öronen i samband med förkylningen? Jag tar tacksamt emot alla tips om vad man kan göra åt eländet - håller på att bli tokig snart. Det tjuter i öronen som en disharmonisk orkester, så det går knappt att sova på nätterna . När man äntligen slocknar av pur utmattning, är det dags att kravla sig upp igen. I morse hade jag en väldigt mysig dröm (mmmm - jag tänker INTE berätta vad det var, men du kanske kan gissa...rena önskedrömmen!) när jag vaknade av Lugna Favoriters Christian Hedlund som babblade i örat. Det var INTE dig jag drömde om, Christian;) haha
Ikväll ska jag träffa våra go'a Ainbuskar - det ser jag fram emot. Dom e såu douktige och det är så underbart att höra den genuina gotlandsdialekten.
Lättlurad...
Nu sitter han så snällt här på mammas golv och skruvar. Tanken var att jag skulle få se Andra Avenyn i storbild, men det tog lite längre tid än vi trott, och så måste vi ju ha lite mat också, men som sagt...det finns ju repriser.
Vi blev lite nostalgiska och lagade renskavspasta som är en av våra gamla favoriter. Receptet finns på www.mabra.com bland "Mat&recept" renskavspasta.
Jag älskar rucolasallat
Sista kartongen är tömd!!! Det blir lite sen middag idag, men vad gör väl det? Det blir snabbfixat. Har man bara rucolasallat hemma så fixar sig det mesta. Några tomatskivor, lite salladslök, en skvätt balsamvinäger och lite flingsalt. I frysen hittade jag ett paket sparris och i kylen låg ett paket rökt lax som blivit över från julbordet. Kanske lyxar jag till det med några rostade pinjenötter också. När jag konsulterar "Min mat&motion" där jag registrerar vad jag äter (är lite noga nu efter julens slarv), ser jag att det finns utrymme för ett glas vitt vin också! Det är ju i alla fall lördag.....åsså måste jag fira att kartongerna är tömda och Byggmark fick silver. Grattis Jens!
Jag hatar sladdar
Ikväll ska man välja om man ska se "På Spåret" eller "Let's Dance". I normala fall kan jag spela in det ena och titta på det andra, men det förutsätter att jag prioriterar att ge mig in i ormboet bakom TV-apparaten och koppla ihop alla förb-e sladdar och dessutom få eländet att fungera... Nåja, det finns ju repriser, men då kan man inte snabbspola när det är reklam. Det får nog bli Let's Dance så att man hänger med i eftersnacket.
Skulle behöva sätta upp några lampor också, men då måste man borra i taket och dra sladdar...nää, jag fortsätter nog att leva i halvskugga. Det kommer in ljus från gatubelysningen, så jag går i alla fall inte vilse när jag måste upp på natten. Nej, nej jag går INTE upp och äter nattmackor om du trodde det. Jag passerar köket utan att stanna, på min väg mot badrummet - jag lovar!
Om en stund kommer lilla mamsen 90 år och hälsar på. Hon tycker att hon ska hjälpa mig med att packa upp kartonger! Tänk om man har sån geist när man blir 90! När hon var ung var det världskrig och ont om råvaror. Då var det inte frågan om att undvika godisdisken i butiken eller att motivera sig till att ta en promenad. Man fick vara glad över det som fanns att köpa och vardagsmotion var något självklart! Tänk, så enkelt det var på den tiden kan man tycka, men det hade naturligtvis sina andra avigsidor i verkligheten. Nu får man hitta på knep för att inte falla till föga när man passerar alla frestelser.
Igår behövde jag köpa en liter lättmjölk så jag slank in i affären på hemvägen. Kassen vägde säkert 5 kg och innehöll förutom mjölken en ananas (extrapris) frysta wokgrönsaker (bra-att-ha-hemma), hamburgerkött (favoritpålägg nu när julskinkan är slut) och en liiiiten påse smågodis (tröst -nejnej bara mammas favoriter:)) och diverse andra mer eller mindre növändiga varor. Tips: Handla aldrig när du är hungrig - tryck åtminstone i dig ett äpple innan du går in i affären.
Vart tog toaborsten vägen?
Igår kväll saknade jag min nya fräscha fina toaborste som jag köpte innan jag flyttade. Även en massa andra nödvändigheter till badrummet fattades. Det var bara att inse att trots min ambitiösa dirigering när sonen och hans kompis hjälpte mig att flytta, så måste en kartong felaktigt ha hamnat i källarförrådet. Det var bara att ta mod till sig och gå ner och ta en match mot källarspöket.
Naturligtvis hittade jag lådan - längst in och längst ner under en massa annan bråte! Men tacksamt och ödmjukt tog jag emot den lilla extra kroppsansträngningen. Det gick säkert åt 200 extrakalorier! Jag var så tacksam när jag kom helskinnad tillbaka upp i lägenheten, att jag unnade mig några pepparkakor ur min alldeles speciella jul-burk. Den är snart tom...
Idag har jag varit hos doktorn igen. Han ruskade på huv'et och sa att det har gått troll i mig. Fint va'? Fick sitta i en bur med hörlurar för att konstatera att jag är så täppt i skallen att jag skulle behöva hörapparat. Som om jag inte redan hade märkt det! Nåväl, nu blev det en ny cortisonkur och den ska jag visst bli så pigg av att jag måste ta dem på morgonen, annars kan man inte sova. Jippie, tänk om jag blir så pigg att jag orkar gå mer än 300 meter - det vore en lycka!
Annars ramlar det in massor av frågor i min mailbox. Jättekul att det har kommit så många nya MåBraLättviktare och det är trevligt med medlemskontakten. Hittills har jag hunnit svara på alla frågor, det är min absoluta ambition att ALLA ska få svar! Nu har jag dessutom fått låna en reservdator hem - (den förra kraschade i helgen, som om det inte räckte med annat elände) - så nu jag kan roa mig med att skriva lite i helgen också! Tjilevipp!
Aldrig mer!
Jag flyttade i lördags och nu bor jag i samma hus som en stor livsmedelsbutik. Öppet till 23.00 på kvällarna...det gör att man inte behöver planera, utan man kan slinka in på hemvägen och handla middagsmat. Igår kväll när jag kom från jobbet var jag så trött, så trött och gissa vad det blev för middagsmat? Jovisst, du har alldeles rätt - djupfryst låda som på bilden såg jättesmaskig ut med ett namn på rätten som lät exotiskt spännande och jättegott. En STOR låda var det också!
Haha, rätt åt mig vad besviken jag blev när jag slet fram plastlådan ur pappasken. Där skramlade några kycklingbitar i en blaskig sås med ett vitt ris som smakade papper. Aldrig mer säger jag! Hädanefter blir det lite planering i alla fall, man kanske ska titta på veckomenyn på MåBraLättviktarna.....;)
Det är fortfarande förkylt...
Jag var så himla kaxig ett tag före jul och berättade för alla om hur jag promenerade till jobbet och slapp alla förkylningsvirus genom att undvika T-banan. Det skulle jag aldrig ha sagt! Nu är jag inne på 7:e hostveckan och inget hör jag på vänstra örat. Bedrövelse och elände - är det nån som vet om det går nå't slags hästvirus där varken penicillin, avsvällande eller hostmedicin hjälper? Några tips om hur jag blir av med skräpet, för nu är jag less.
Inte går det att motionera heller när man inte är frisk. Får ju tänka på lilla hjärtat...och det är inte att jag skyller på hostan för att slippa - nu längtar jag riktigt efter en rejäl långpromenad och att få bli riktigt genomsvettig på gymet. Dessutom gör detta stillasittande att jag måste tänka ännu mer än vanligt på vad jag stoppar in i ansiktet. Det är ju nästan det värsta - jag kan ju inte sitta och tröstäta och tycka synd om mig själv och sedan ge präktiga råd till alla andra att man ska tänka positivt!
Det är nästan så att jag kan lova vad som helst bara jag får bli frisk. Det ger mig osökt ett bra tips till alla som vill gå ner i vikt: Berätta för omgivningen vad du har tänkt dig, det är verkligen en effektiv sporre. Är du tävlingsmänniska kan du dessutom slå vad med någon likasinnad om vem som ska komma närmast sitt mål, eller delta i någon utmaning i vårt Lättviktarforum på www.mabra.com men då måste du vara inloggad. Klart effektivt!
Vad var det jag sa???
Det är inte längesedan jag skrev i mitt veckobrev på www.mabra.com att man måste hitta alternativ att pyssla med när suget efter att stoppa något i munnen sätter in. Jag ironiserade över att jag kanske till och med skulle börja blogga!!!!! Ja, vad säger man? Nu är jag här, men sanningen att säga ska det bli riktigt kul! Välkommen till min blogg!
Du som är medlem i MåBraLättviktarna vet hur mina veckobrev kan se ut. De kommer att fortsätta dimpa ner varje måndag, men här har jag tänkt skriva några rader mer eller mindre varenda dag. Inte så genomtänkt alla gånger, men desto mer från hjärtat. Vad det kommer att handla om får framtiden utvisa, men det blir en hel del personliga reflektioner och ibland kanske lite privata bekännelser. Den som läser får se!
Väl mött/Marie
