Jag hatar sladdar
Tänk att det går att flyga till månen, det går att gå ner 50 kg i vikt och det går att skicka meddelanden via cyberspace på millisekunder. Jag kan prata med min kompis i telefon fast hon bor i Vietnam men varför har jag inte sladdlösa TV, DVD, lampor, skrivare........
Ikväll ska man välja om man ska se "På Spåret" eller "Let's Dance". I normala fall kan jag spela in det ena och titta på det andra, men det förutsätter att jag prioriterar att ge mig in i ormboet bakom TV-apparaten och koppla ihop alla förb-e sladdar och dessutom få eländet att fungera... Nåja, det finns ju repriser, men då kan man inte snabbspola när det är reklam. Det får nog bli Let's Dance så att man hänger med i eftersnacket.
Skulle behöva sätta upp några lampor också, men då måste man borra i taket och dra sladdar...nää, jag fortsätter nog att leva i halvskugga. Det kommer in ljus från gatubelysningen, så jag går i alla fall inte vilse när jag måste upp på natten. Nej, nej jag går INTE upp och äter nattmackor om du trodde det. Jag passerar köket utan att stanna, på min väg mot badrummet - jag lovar!
Om en stund kommer lilla mamsen 90 år och hälsar på. Hon tycker att hon ska hjälpa mig med att packa upp kartonger! Tänk om man har sån geist när man blir 90! När hon var ung var det världskrig och ont om råvaror. Då var det inte frågan om att undvika godisdisken i butiken eller att motivera sig till att ta en promenad. Man fick vara glad över det som fanns att köpa och vardagsmotion var något självklart! Tänk, så enkelt det var på den tiden kan man tycka, men det hade naturligtvis sina andra avigsidor i verkligheten. Nu får man hitta på knep för att inte falla till föga när man passerar alla frestelser.
Igår behövde jag köpa en liter lättmjölk så jag slank in i affären på hemvägen. Kassen vägde säkert 5 kg och innehöll förutom mjölken en ananas (extrapris) frysta wokgrönsaker (bra-att-ha-hemma), hamburgerkött (favoritpålägg nu när julskinkan är slut) och en liiiiten påse smågodis (tröst -nejnej bara mammas favoriter:)) och diverse andra mer eller mindre növändiga varor. Tips: Handla aldrig när du är hungrig - tryck åtminstone i dig ett äpple innan du går in i affären.
Ikväll ska man välja om man ska se "På Spåret" eller "Let's Dance". I normala fall kan jag spela in det ena och titta på det andra, men det förutsätter att jag prioriterar att ge mig in i ormboet bakom TV-apparaten och koppla ihop alla förb-e sladdar och dessutom få eländet att fungera... Nåja, det finns ju repriser, men då kan man inte snabbspola när det är reklam. Det får nog bli Let's Dance så att man hänger med i eftersnacket.
Skulle behöva sätta upp några lampor också, men då måste man borra i taket och dra sladdar...nää, jag fortsätter nog att leva i halvskugga. Det kommer in ljus från gatubelysningen, så jag går i alla fall inte vilse när jag måste upp på natten. Nej, nej jag går INTE upp och äter nattmackor om du trodde det. Jag passerar köket utan att stanna, på min väg mot badrummet - jag lovar!
Om en stund kommer lilla mamsen 90 år och hälsar på. Hon tycker att hon ska hjälpa mig med att packa upp kartonger! Tänk om man har sån geist när man blir 90! När hon var ung var det världskrig och ont om råvaror. Då var det inte frågan om att undvika godisdisken i butiken eller att motivera sig till att ta en promenad. Man fick vara glad över det som fanns att köpa och vardagsmotion var något självklart! Tänk, så enkelt det var på den tiden kan man tycka, men det hade naturligtvis sina andra avigsidor i verkligheten. Nu får man hitta på knep för att inte falla till föga när man passerar alla frestelser.
Igår behövde jag köpa en liter lättmjölk så jag slank in i affären på hemvägen. Kassen vägde säkert 5 kg och innehöll förutom mjölken en ananas (extrapris) frysta wokgrönsaker (bra-att-ha-hemma), hamburgerkött (favoritpålägg nu när julskinkan är slut) och en liiiiten påse smågodis (tröst -nejnej bara mammas favoriter:)) och diverse andra mer eller mindre növändiga varor. Tips: Handla aldrig när du är hungrig - tryck åtminstone i dig ett äpple innan du går in i affären.
Kommentarer
Postat av: Sofia
Wow, vilken mamma. 90 år och vill hjälpa till att packa upp lådor. Om jag får vara med så länge hoppas jag på samma ork och engagemang. Hälsa henne så gott och trevlig helg!
Trackback
