Sorry golvet, det blir ingen kontroll
I morse inträffade en ny katastrof i mitt liv! När jag stod i badrummet, hördes en märklig alarmsignal inifrån mitt lilla arbetskrypin. Det var datorn som skrek något obegripligt, och sedan blev skärmen alldeles svart... Jag undrar om jag har någon elak datorkäkargubbe i mitt hem - detta är den tredje datorn som pajar på mindre än 2 månader.
Jag undrar om jag håller på att bli alldeles förvirrad. Imorse var jag helt på det klara med att jag skulle till frissan idag, men 12.50, när jag började bli lunchsugen kom jag plötsligt på att "HJÄÄÄLP, jag ska vara hos frissan 13.00".
Med långa benet före och ett rött äpple i munnen som en annan julgris, klev jag 13.01 in hos Sabine som log milt.
13.48 gick jag ut därifrån, och tillbaka bland mina kamrater konstaterades att håret hade blivit längre, trots att det låg massor av vita tussar på golvet hos Sabine. Hon är duktig hon, som kan trolla!
Hur svårt kan det va'?
Till jobbet byter jag gator ibland, men det går ju inte att variera i det oändliga...
Imorse kom min sänggavel. Jag hade betalat för transport in i sovrummet eftersom den är rysligt tung och jag inte har en chans att bära den själv. Det kom 2 "glada gossar" och jag bad dem hövligt att "klä av" well-pappen i entrén så att vi skulle slippa allt lortigt papper i sovrummet som var nydammsuget. Nehej, det ingick inte i deras jobb...??? Då föreslog jag att jag kunde slita av papperet själv, men si det hade de inte tid att vänta på (2 minuter). Hur svårt kan det va'?
Jag hade inget val, så nu står möbeln i sin pappkartong bakom min säng... Jag vet åtminstone vad jag ska roa mig med ikväll. Jag ska ägna promenaden hem åt att fundera ut hur jag ska gå tillväga rent praktiskt. Wish me luck...!
Tro och vilja kan göra underverk
Har just sett Jörgen Auckland gå i mål efter att ha kört Vasaloppet - snacka om prestation! Oscar Svärd som kom trea, hade lite förkylning i kroppen sa han, men körde ändå....själv har jag avbokat aerobicspasset och ska ta en promenad istället............hm ja, det är lite skillnad!
Visst är det fascinerande att se dessa tusentals människor som kämpar sig igenom 9 mil i ett före, som för de bästa är OK, men för de stackare som ligger en bit längre ner i fältet måste vara hopplöst tröttsamt. De hade ju inga spår alls att köra i, bara modd, och ändå ser de flesta glada ut, men det kanske bara är när TV-kamerorna kommer i närheten!
Nä, nu är det bäst att ge sig ut, så att inte promenaden också blir avbokad. Igår blev det bara 3500 steg mellan spisen och kylskåpet, så nu finns det ingen återvändo!
Tant på vift
I onsdags var stora delar av redaktionen här på "hemma-hos-besök". Jättetrevligt och jag fick lite fina tips om vilka tavlor jag ska hänga var, så nu är det bara hammaren som ska plockas fram. Ingen beslutsångest att skylla på!
Igår var det ett sånt strålande väder att jag var tvungen att ge mig ut på en längre promenad och när jag kom hem var det bara en kvart kvar tills jag skulle stå omsvidad och klar. Sonen kom och hämtade mig och naturligtvis var han i tid. Jag hade bokat honom hela kvällen för att i efterhand överraskningsfira hans 25-årsdag. Vi började med krogbesök på en av stans bästa pizzerior. Jag kunde inte motstå att tugga i mig en hel pizza alldeles själv, men den dröp verkligen inte av fet ost, utan var istället täckt med en stor hög rucolasallad. Jag åt med gott samvete och utan några som helst betänkligheter! Mums...dubbelmums!!!
Jag hade bokat biljetter till Footloose och det var verkligen en fartfylld föreställning. Dessutom var det rätt kul att se och höra de yngre tjejerna i publiken när Måns Zelmerlöw trädde in på scen - vilken entusiasm!! Själv var jag mer hänförd över Peter Johansson, som är något av en svärmorsdröm. Nu har jag ju ingen dotter och Anna Sahlene som spelade den kvinnliga huvudrollen är nog inget för Daniel. Dessutom har hon väl nyligen fått barn - något som är svårt att föreställa sig när man ser den tunna lilla kroppen...
Nu är det redan fredag kväll och även den här dagen har försvunnit alldeles för snabbt. Jag har bara hunnit hälften av det jag hade tänkt och trott, men jag är bestämt lite seg. Afteblåsor i munnen, skallen är ett nummer för trång och orken tryter. Säg inte att det är en ny förkylning på gång. Jag VILL INTE!!!!! Nu blir det extrakt av röd solhatt och tidig sänggång för att mota Olle i grind.
Nu sitter han i min fåtölj och sover
Han är hemma igen! Sonen som for iväg till landet där han föddes för 25 år sedan! Han har nu sett delar av Mexiko och han säger att han gärna vill åka dit igen. Kanske jag kan följa med nästa gång - det vore en upplevelse!
Mammas hemlagade mat har det varit ont om, så nu är han utfordrad med MåBramat och har sedan somnat i min nya fåtölj. Det är gott att ha honom hemma en stund och spännande att höra om resan!
Snart ger han sig säkert iväg ut med kompisarna. Tror knappast jag kan få sällskap till Melodifestivalen, det drama får jag nuta av ensam. Undrar om det kommer att bli dyrt??? Man måste ju ringa och rösta på Ainbusk. Jag har aldrig röstat i något enda program tidigare, men nån gång ska vara den första (och kanske enda...)
Det är förfärligt att kasta bort mat
Idag har jag lagat mat till ett antal bilder. 8 rätter hann vi med och Anna - vår AD - lyckades klämma en rätt till lunch medan Viktoria - fotografen - åt en. Kvar blev alltså 6 till mig... Det mesta åkte i sophinken trots att det gjorde lite ont i mig när jag tänkte på de där stackars barnen. Det gick ändå till slut att förtränga bilderna och inse att i min mage behövdes inte mer än det som redan var. Förresten - hur gott är det när man stått och pillat i käket och det har stått i värmen en god stund?
Nu ska jag duscha av mig matoset och rusa vidare till Vasateatern för att se Maria Möllers show och få mig ett gott skratt. Innan dess har jag stämt träff med tjejgänget "Kulturnissorna" på Italiensk restaurang. Just nu känns det som om jag inte vill se mer mat idag, men det går säkert över. Får väl promenera dit och se om hungern återvänder. Ska berätta imorgon om showen var bra! Tjilevippen!
...och himlen den brann
En vacker syn eller en härlig låt kan få mig att bli lite extra lycklig där allra längst in i hjärterötterna. Jag försöker lagra det som små mikrominnen, som man kan plocka fram en annan gång när det känns lite extra dj-igt, som det ju faktiskt gör ibland.

Uppenbarligen överlevde jag. Det var inte så farligt!
Solen skiner ute och "bloden den rinner", men det blir det rent av, så det är bara att le (försiktigt). Inga stora garv på ett tag om jag kan komma ihåg det! Det ser lite tomt och glest ut därinne...jag har säkert gått ner ett gram också, det var väl vad den vägde, den lilla elakingen!
Haha Eva, där fick jag ett försprång till! Åsså var jag på ett core-pass igår kväll för att hålla styr på nerverna och imorse promenerade jag till tandläkaren med radio i öronen för att slippa tänka. Det var 7000 steg, bara det !
Tralalalala, vad jag är glad idag!!!!!!
Åsså är det dags för första delfinalen
Jag har laddat med en liten bit Manchego - min favoritost. Godis har jag inget hemma, så det klarar jag att avstå ifrån. Jag ska sitta och vräka mig i min nya fåtölj...inköpt idag....
Oj, telefonen ringde och snart är det dags att slå på TV:n. Nu ska osten fram ur kylen, så att smaken lockas fram av rumsvärmen... Idag behöver man i alla fall inte vara nervös för Ainbusks skull...Aftonbladets löpsedel skvallrade om Amy Diamond och E-Type. Ska bli spännande att sitta och hetsa upp sig över röstningsresultatet. Jag brukar ALDRIG vara överens med svenska folket!
Det var cyberpappans fel
I alla fall funkade det inte när det skulle funka, men sen gick det bra när tiden var slut. Visst är det oerhört frustrerande när tekniska saker som man inte begriper sig på bara strular? Det är ungefär som bilar - de ska gå och gå helst utan att man behöver tanka dem.
Jag är specialist på att få bensinstopp, eller var kanske jag ska säga. Nu har jag ingen bil och det kanske är tur det. Mina passagerare brukar säga att jag kör som en biltjyv, men det är inte alls sant. Min mamma tycker att det är tryggt och säkert att åka med mig, så det så, och jag har inte fått fortkörningsböter på flera år!!!
Tjillevimsen
Tekniska apparater ska bara funka
Fram med kameran, ned för trappan, ut på gården....brrrr sabla väder, kallt och blött...och så är batterierna slut! VA'??? Jag har ju knappt använt den, och så var jag snål nog att införskaffa en billig kamera med vanliga laddningsbara batterier, som inte går att ladda i väggen om man inte har laddaren med sig, och det har man naturligtvis inte. Nehej, inga bilder idag heller....men till imorgon ska det laddas! Ett gott råd till den som går i kamerainköpstankar: Köp kamera med riktigt laddningsbart batteri!
Ikväll ska jag roa mig med att chatta med alla kuliga MåBraLättviktare. Skojigast är det om några dyker in under tiden och diskuterar lite online, annars har det ramlat in en hel del frågor i förväg. Ska försöka svara på så många som möjligt...
Huuu, vad jag frös idag...
I alla händelser var jag så genomkyld efter mötet att jag fick gå omkring med jackan på mig hela eftermiddagen. Min något mer intelligenta kollega Eva satt med jackan på sig på mötet, men så klyftig var inte jag. Nejdå jag frös och inbillade mig att jag gick ner i vikt...
När jag kom hem insåg jag att jag bara gått 1500 steg idag, (var det kanske därför jag frös) så det var bara att kliva in i jackan igen och knalla ut och handla för att få ihop lite steg. Så nu är jag i alla fall uppe i 6000 steg och en badrumsmatta rikare. Man kanske ska ta ett varv till ikväll när butikerna har stängt. Det går fortare och blir avgjort billigare och dessutom blir man varm!
Godiset försvann i ett nafs
Jag visste att jag skulle slippa äta upp det själv, var det inte det jag skrev häromdagen? Allt påskgodis, nåja nästan allt (utom det jag redan hade petade i mig) åkte med till jobbet idag och det blev inte långlivat, det kan jag lova. Här jobbar man på en tidning som heter MåBra och jag har då sällan sett maken till godisråttor, men visst tusan mår vi bra!
Vi hade möte på eftermiddagen och då passade jag på att smyga fram det när alla började bli eftermiddagströtta och småsugna... Alltihop på en gång åkte upp på fikabordet och vips, så var det puts väck! Alla piggnade märkbart till, och vi fick oss några rejäla tjej-skratt. Klart man kan tycka att det är okollegialt att lura i sina kompisar en massa godis, men det mesta av det var ju i alla fall av den lite nyttigare sorten.
Tänk så bra man mår av att garva rejält - endorfinerna far runt som kalvar på grönbete och plötsligt blir livet så oändligt mycket lättare. Dessutom smittar det! Jag är visserligen lite tveksam till såna där skrattkurser när man ska skratta på beställning, men faktum är att det kan funka. Har man bara kommit igång, så går det liksom av sig självt och till slut vet man inte vad man skrattar åt, men det spelar ingen roll.
Haha, jag trodde jag skulle få på däng efter mina anspelningar i bloggen igår, men det var tunnsått med kommentarer. Jag har hört genom mina vanliga ViktCoach-frågor att många har svårigheter med att skriva in koden när man vill kommentera, så nu har vår eminenta webredaktör Johanna lagt in information, om hur man kan åtgärda detta. Info hittar du här.
14000 steg idag
På hemvägen gick jag in i järnaffären och köpte expanderskruv. Mäkta stolt över mig själv, haha, så när jag kom hem satte jag igång med att borra i väggen. Det är rent märkvärdigt vad man kan, när man inte har någon att köra med. Sonen är ju i Mexico och exet sökte sig till nya jaktmarker i höstas... Det finns det ett uttryck som lyder "Bra karl reder sig själv". Så fullständigt ojämlikt, vi är säkert minst lika många kvinnor som reder oss själva. Ska man träffa en ny man, så inte är det för skruvandets skull, i alla fall inte i den betydelsen...;) nej usch och fy på mig!
Nu sitter TV:n på väggen i alla fall, så nu kan jag ligga i sängen och se på långfilm ikväll om andan faller på!
Jag avskyr tandläkaren
Inte nog med att det är otäckt - det är dyrt också! Varför i himlens namn räknas inte munnen till kroppen? Jag har vid det här laget frikort för sjukvård och idag blev jag akut "sjuk i en tand", men det räknas inte... Ändå vet man att mycket ohälsa går att spåra till tänderna.
Sonen sitter nu på planet långt borta från sin mamma. Han lämnade kvar bilen i min vård, så för ovanlighetens skull är jag bilburen. Eftersom jag ändå måste flytta den när jag skulle till tandläkaren, körde jag dit istället för att gå, men det resulterade bara i att jag blev 450 kronor fattigare. Jag trodde att jag parkerade rätt, men det stod en flyttbil i vägen för skylten...Som "straff" får jag väl ta en promenad i mörkret efter jobbet!
Nu vänder det!
Vilken känsla att få sträcka på benen igen - jag blev så positiv och pigg att jag gick hem och tog mig an tvätten med glädje! När maskinerna var laddade gick jag ut igen och hittade en konsthantverksbutik som jag blev ännu gladare av, så jag gick vidare till en stor möbelaffär för att kika på nattygsbord, men fastnade istället för en läcker barstol som jag nästan beställde. Sen hittade jag en dödshäftig fåtölj, som jag ska drömma om i natt. Den var alldeles för dyr, men sååå läcker! Ska nog snoka runt lite och se om jag kan hitta något liknande fast billigare....
Imorgon åker den älskade sonen till Mexico...han är född där och vi adopterade honom när han var 7 veckor gammal. Vi kom hem med honom till Sverige när han var 12 veckor och har inte varit i Mexico sedan dess. Nu ska han fira sin 25-årsdag i sitt första hemland.....och jag kommer inte att vara med....."snyft". I tanken kommer jag definitivt att vara med varenda dag och varenda stund. Jag ska skjutsa honom och reskompisen till Arlanda i otta i morgon. Får stålsätta mig så jag inte kommer med för mycket råd och förmaningar. De är ju faktiskt vuxna!
Det har blivit 13300 steg hittills idag och dan är inte slut än. Jippiiiie, nu jäklar är jag på g igen!
Lördag kväll eller söndag morgon?
Idag borde jag ha haft stegräknaren på
Vad sägs om en grapefruktsklyftsutskärare?... eller en saltkvarn som ser ut som en kanin... (eller om det var en hare?) Tur att man inte kan handla på mässan - då hade jag säkert kommit hem med en massa grejor som inte får plats i mina skåp!
Inte tänkte jag på att ta på mig stegräknaren när jag åkte iväg - jag har ju liksom inte kommit igång än - men det måsta ha blivit en hel massa steg, så nu kanske jag kan börja gå på promenader också. Jag ska baske mig ignorera förkylningen, alltså tiga ihjäl den, så försvinner den nog! Yesss, det blir den nya kuren, tror jag, tillsammans med broccoli. Jag tror på broccoli! Antioxidanter så det bara vimlar! Men idag är det fredag och då får man kosta på sig ett glas vin. Rött får det bli, där finns också antioxidanter, så då är jag säkert pigg imorgon! Tjilevipp och trevlig kväll på er alla!
Jag vill ha fler kommentarer!
För en nykomling i bloggbranschen är det jättespännande att gå in och kolla om någon har kommenterat inläggen. Tack Sessan för din synpunkt igår - jag lovar att tipsa om fler recept i framtiden. Det finns ju över 1000 recept att leta bland på MåBras hemsida, men ibland känns det kul att få ett konkret tips på något som någon annan har provat. SKRIV till mig om du testat något, så får vi fler tips till alla matglada!
Har du hört någon mer än jag som går med ständigt lock för öronen i samband med förkylningen? Jag tar tacksamt emot alla tips om vad man kan göra åt eländet - håller på att bli tokig snart. Det tjuter i öronen som en disharmonisk orkester, så det går knappt att sova på nätterna . När man äntligen slocknar av pur utmattning, är det dags att kravla sig upp igen. I morse hade jag en väldigt mysig dröm (mmmm - jag tänker INTE berätta vad det var, men du kanske kan gissa...rena önskedrömmen!) när jag vaknade av Lugna Favoriters Christian Hedlund som babblade i örat. Det var INTE dig jag drömde om, Christian;) haha
Ikväll ska jag träffa våra go'a Ainbuskar - det ser jag fram emot. Dom e såu douktige och det är så underbart att höra den genuina gotlandsdialekten.
Jag hatar sladdar
Ikväll ska man välja om man ska se "På Spåret" eller "Let's Dance". I normala fall kan jag spela in det ena och titta på det andra, men det förutsätter att jag prioriterar att ge mig in i ormboet bakom TV-apparaten och koppla ihop alla förb-e sladdar och dessutom få eländet att fungera... Nåja, det finns ju repriser, men då kan man inte snabbspola när det är reklam. Det får nog bli Let's Dance så att man hänger med i eftersnacket.
Skulle behöva sätta upp några lampor också, men då måste man borra i taket och dra sladdar...nää, jag fortsätter nog att leva i halvskugga. Det kommer in ljus från gatubelysningen, så jag går i alla fall inte vilse när jag måste upp på natten. Nej, nej jag går INTE upp och äter nattmackor om du trodde det. Jag passerar köket utan att stanna, på min väg mot badrummet - jag lovar!
Om en stund kommer lilla mamsen 90 år och hälsar på. Hon tycker att hon ska hjälpa mig med att packa upp kartonger! Tänk om man har sån geist när man blir 90! När hon var ung var det världskrig och ont om råvaror. Då var det inte frågan om att undvika godisdisken i butiken eller att motivera sig till att ta en promenad. Man fick vara glad över det som fanns att köpa och vardagsmotion var något självklart! Tänk, så enkelt det var på den tiden kan man tycka, men det hade naturligtvis sina andra avigsidor i verkligheten. Nu får man hitta på knep för att inte falla till föga när man passerar alla frestelser.
Igår behövde jag köpa en liter lättmjölk så jag slank in i affären på hemvägen. Kassen vägde säkert 5 kg och innehöll förutom mjölken en ananas (extrapris) frysta wokgrönsaker (bra-att-ha-hemma), hamburgerkött (favoritpålägg nu när julskinkan är slut) och en liiiiten påse smågodis (tröst -nejnej bara mammas favoriter:)) och diverse andra mer eller mindre növändiga varor. Tips: Handla aldrig när du är hungrig - tryck åtminstone i dig ett äpple innan du går in i affären.