viktcoachen

MåBra fick en utmaning att vi skulle anmäla oss till VårRuset och det kunde vi naturligtvis inte motstå, så nu har vi anmält ett åttamannalag, vilket innebär att vi får en picnickorg för 6 personer. Det är större delen av redaktionen som har möjlighet att rusa med, så vi gör vad vi kan för att stå upp till vårt förnämliga namn. Undrar vem som ska bli utan käk....nä, vi får väl komplettera så att alla är me'.

Hade tänkt komma iväg från jobbet vid 4-snåret eftersom jag hade massor att fixa med på hemvägen och hemma, men hur bär man sig åt???? Klockan blev halv 6 innan jag kom mig för att gå och när jag kom till fotoaffären runt kvarteret hemma var klockan fem över 6 och NATURLIGTVIS stängde de 6... å jag som skulle hämta ut en förstoring som skulle med till Öland, dit vi åker på torsdag morgon. Imorgon stänger de 2 - undrar om jag hinner hem tills dess....

Men ändå, man kan ju inte bli irriterad på riktigt i det här vädret. På hemvägen såg jag folk på varenda stol på varenda uteservering. Blev bara sugen att slå mig ner själv, men inte utan sällskap, åsså hade jag ju en massa att fixa med hemma...

Nu borde jag ju alltså sätta igång med det där fixet, men jag tappade farten på nåt sätt. Tja det är väl precis som med allt annat - motion, viktminskning och sånt - det gäller "bara" att bestämma sig och sätta igång, sen går det nästan av sig självt.

Imorse funderade jag på om jag skulle ta cykeln istället för apostlahästarna till jobbet, men även om det går snabbare med cykeln, så känns det ändå bättre att gå. Jag får visserligen upp pulsen mer på cyklen, men motionsutbytet blir bättre när jag går. Alltså fick cykeln stå kvar i förrådet och på det viset passerade jag också gården, där jag fick se att det står ett blommande magnoliaträd. Så otroligt vackra de är!!! Med den här osannolika värmen är det säkert helt utslaget om ett par dagar!




Magnoliablomman i närbild. Ännu vackrare mot den gräsliga
fasaden... Huset har vunnit pris som ett av Stockholms fulaste...


Nu har jag suttit i telefonkö en stund för att få höra om doktorn fått svar på proverna jag tog i torsdags. Undrar om jag egentligen borde cyklat istället - det kanske frestar mindre på mitt onda ben. Äsch proverna har inte kommit, så då lever jag efter min vanliga devis - gör det som känns bra...han ringer den 7/5, så då får jag klara mig tills dess.

Ujujuj, har tillbringat denna vackra eftermiddag med att knata runt på Älvsjömässan. Jag hade absolut kunnat äta mig proppmätt, men lyckades faktiskt begränsa mig någotsånär. Man blir till slut mätt bara av att titta på all mat. Måste bara visa det vackraste jag hittade - men det fick man naturligtvis inte provsmaka...

Så här ska tomater se ut...


...och vilken sparris, man blir lyrisk!


Trenden pekar mot DRYCKER!!! Jag tror att minst 25% av allt som visades var just drycker. Något som ännu inte blivit en hit men som säkert kommer är istéer med olika smaker. Annars var det massor av vattensorter med smaker av alla de slag, smoothies, kaffe i alla upptänkliga former m.m, m.m.

Jag var tvungen att åka och hämta mamma för att låta henne få njuta av körsbärsträden i Kungsan, så vi åkte in till stan och njöt. Lilla mamsen konstaterade att hon redan förra året var tacksam över att hon fick uppleva våren en gång till, så nu tyckte hon att hon skulle vara dubbelt tacksam. Tänk, att kunna vara så ödmjuk, och att kunna njuta bara av att få finnas till en stund till på vår jord.....jag kommer nog dessvärre inte att bli riktigt likadan. Jag tror att den ödmjukheten nästan tillhör ett utdöende släkte.

Eller kan det vara så vist ordnat, att man blir mer och mer förnöjsam med åren? Det är värt att fundera över när man springer omkring och klagar på småsaker.

I Kungsan stod också pilarna sprickfärdiga. Visst är denna spirande skira grönska fantastiskt vacker!!? Det gäller att njuta av den, för nu går det fort. Tempen just nu visar på 18,4 grader i skuggan på Södermalm! Det är nästan så att man vill dra i bromsen så att den där köttiga grönskan får vänta lite!

Igår skrev jag att det var kalabalik i Götgatsbacken. Idag såg jag den från en annan horisont - nämligen från cykelsadeln och plötsligt insåg jag hur även jag beter mig som galen fotgängare. De (läs vi) går ju utan att se sig om efter cyklar. Fotgängare passar sig möjligen för stora brummande bilar, men smygande små cyklar tycks inte vara något man är skraj för... Jag ska nog tänka till litegrand nästa gång jag går...

Igår tog jag en omväg hem för att titta på de blommande träden i Kungsträdgården. Titta och njut! Nu ska jag cykla iväg till doktorn med mitt onda knä och min onda vad...vad kan det vadra?

Här njuter folk i vårsolen kl. 17.45 på eftermiddagen!!!



En närbild på detta fantastiska!



Jag tycker att man ska gå här och pussas med någon man tycker om...

I morse när jag gick runt Nybroviken utmed Strandvägen, såg jag skärgårdsbåtarna ligga med sina små bogvisir som öppna munnar, beredda att sluka alla naturtörstande stockholmare och turister.

Strandvägen är fantastisk med sina 4 bilfiler, separerade av en bred allé med plats för både cykel- och gångbanor. Dessutom finns cykelbana på kajen och en två-filig gångbana och det behövs verkligen när vädret är fint.

Jag funderade över varför man går till höger på gångbanan, precis som om vi vore fordon på ben. När man går på en väg ska man ju gå till vänster. Kan någon fatta varför det blir så? Alla går till höger när det är två stenlagda separerade banor, men hur ser det ut på alla trottoarer? Full anarki, där det gäller att se mest bestämd ut om man ska hålla sitt eget spår, eller tvingas väja för att inte bli nermejad.

Götgatsbacken är rena rama kalabaliken! Där har man nästan tur om man kommer helskinnad hela vägen fram. Det är cyklar, personbilar, lastbilar och fotgängare i en salig röra. I morse blev jag nästan påbackad av en sopbil som ångrade sig i sista sekund...

Nu hör jag inte till dem som klagar på röran, utan jag ser det mera som ett pikant och lite exotiskt inslag i vår annars så välordnade tillvaro. Lite hallabaloo mår vi bara bra av!

Det gäller att hitta bra förebilder här i livet och ibland behöver man ha "dåliga exempel" för att visa hur man kan göra enkla förbättringar för att lyckas.

Jag skulle vilja hitta en person som tycker att hon äter rätt och motionerar bra, men som inte får det att märkas på kroppen eller vågen, och som inte begriper varför... Jag skulle följa den här personen en dag för att kunna se var felet ligger och i bästa fall rätta till det, för att få tillstånd en förändring.

Tycker du att du är den här personen och bor du dessutom i Stockholm (av praktiska skäl), får du gärna skicka ett mail till mig under adress [email protected] . Bifoga ett foto! Läs mer här!

Igår hade jag ca 30 personer här hemma på lite bubbel, babbel och mingel. Himlans kul att träffa en massa gamla vänner mixat med nya (och även gamla ex mixat med den nye, som förhoppningsvis inte ska bli något ex), men visst är det typiskt att när man tror att man ska hinna prata med alla, så kommer de flesta nästan samtidigt.

Idag var det lite segt, så Tommy (pojkvännen - nu har vi passerat 4 veckor, så då får han bli namegiven) och jag gjorde det enda vettiga man kan göra en sån här dag - gick en långpromenad med varsitt äpple i fickan. Vi konstaterade att det bästa botemedlet mot det mesta är - just motion. På hemvägen gick vi över Mosebacke torg och där blommade ett körsbärsträd, så att man blev alldeles betagen! Naturligtvis låg kameran hemma...

Nu är det fortfarande 13 grader ute och solen strålar. Vi satt ute på loftgången och stoppade i oss varsin muffin som vi gjort oss förtjänta av och man blev allt lite röd i ansiktet. Nu blir det en stor sallad på alla matrester till middag. Det är kul att laga kylskåpsmat och plocka ihop allt som kan passa bra i smakkombination. Lite bönor, fetaost, kycklinglår..........................................................och lite till.

Idag har Johanna filmat en hel massa små videoinslag som kommer på MåBra:s hemsida så småningom. Jag har skurit ut hinnfria apelsinklyftor,finskalat ananas, gjort en smoothie, en sommardessert och styckat kyckling m.m. Köket har varit fullt av mat och smidiga Johanna filmade ur alla möjliga vinklar - t.ex. uppklättrad på köksön, där jag lyckades få en bild av henne - annars höll hon sig mest bakom kameran, och jag linslusade som vanligt...:

Mätta i magen blev vi också eftersom vi provsmakade både frukt och smoothies - men det var verkligen inga onyttigheter, utan blev "gratislunch", eller ska vi kalla det "arbetslunch" - det låter bättre!

Solen skiner och idag blev det ingen promenad till och från jobbet eftersom vi höll oss hemma hos mig. Måste försöka hinna ut en sväng - nu verkar det som om våren verkligen är på väg!!!

Var på bio söndag kväll och såg "Flyga Drake" En jättefin film, tyckte vi alla tre. Jag satt med pojkvännen på ena sidan och sonen på den andra - kan man ha det bättre? När filmen var slut undrade Daniel om jag läckte - som vanligt kan jag inte hålla mig när det blir känslosamt, så tårarna trillar... Den här filmen berörde!

Sedan gick vi hem och åt nylagad pizza, som jag gjort klar just före bion och bara värmde på så att den blev extra knaprig i botten. Världens bästa pizzarecept är det och den finns även bland recepten på MåBrasjaten, så den är förhållandevis kalorisnål. Prova själv!

Idag har jag gjort mig lite fattigare hos tandläkaren. Jag begriper för mitt liv inte varför tänderna inte är en del av kroppen som ska skötas, dvs varför ingår inte tandvård i högkostnadsskyddet???

Just nu är jag proppmätt efter att ha testat glasspinnar i det "lätta" sortimentet. Det hjälpte inte att de var lätta eftersom de var ganska många.... glasskvoten är fylld för två veckor framöver. Jag hittade i alla fall en favorit, som i princip var frusna bär - jättegott! Ska leta rätt på den framöver när det blir lite varmare.

Tur att det blir många steg idag. Har tänkt gå på core ikväll, men jag ska promenera av mig glassen på hemvägen först, annars orkar jag knappt...

Så fantastiskt att kunna resa med mamsen och vi kom helbrägda hem! Vilka kontraster vi upplevde! Första intrycket var en lite rostig skorv med en liten skramlig hiss i ett hörn, klädd med laminat invändigt  - lång ifrån vad vi annars sett på Ålandskryssningar där det blänker av mässing lite varstans... I hytten var det ståplats sånär som på de två våningskojerna, men lilla mamma konstaterade att vi skulle ju mest sova där, så det gjorde inte så mycket...

I matsalen var vi nästan ensamma, så servicen var det inget fel på... Vi somnade tidigt i brist på annan sysselsättning och nästa morgon vaknade vi till mulet väder och grå hus som kantade strandbanken.

När vi kom fram till Riga, såg det inte så värst välkomnande ut...


Vi kom med på en sight-seeing buss och det var bra att få en uppfattning om staden och få lära sig lite detaljer. De första husen i Riga byggdes år 1202 och det är den stad som har flest Jugendhus. Rådhustorget var den enda del som bombades under kriget, men här hade man återuppbyggt flera byggnader efter ritningar och foton.


Statyn nedan är en bröderna Grimm-inspiration och det sägs att om man klappar åsnan på nosen, kommer man tillbaka, så den var vådligt blank


För att ta oss tillbaka till båten, kunde man ta taxi eller spårvagn och vi valde att vara folkliga och tog spårvagnen. Den stannade inte just utanför båten, men mor spatserade tålmodigt, trots att vi tidigare knallat runt i diverse butiker för att hålla värmen - det var KALLT i Riga! Spårvagnen kostade 0,40 Lat per man, vilket motsvarar ca 5,50 kronor...annars var det ingen särskilt billig stad. Vi hann ju tyvärr inte med några spa-besök med behandlingar, men eftersom vi klappade åsnan, får det bli nästa gång...



Det måtte ändå ha hänt ganska mycket i staden på senare år, eftersom det finns en hel del modernt och nytt. Det bevisar det här brospannet och den häftiga byggnaden (som innehöll en del bankverksamhet - konstigt, va?)

När vi kom hem till gamla Svedala, hade jag massor av spring i benen och längt i hjärtat, så det blev en lång, lång promenad tillsammans med "pojkvännen" - jag har förresten inte fått några nya förslag på tilltal? Kom igen!

Stora rubriker i tidningarna! Äntligen tror man sig ha hittat en förklaring på fetmaepidemin i världen... Ett "vanligt" förkylningsvirus kallat AD 36, misstänks ha orsakat fetman hos många av de personer som bär på övervikt. Visst vore det fantastiskt om man kunde få en förklaring och framför allt ett botemedel för alla som blir oförklarligt överviktiga. Något läkemedel finns ännu inte...

Som alltid när man kommer på något nytt, slås det upp stort i media och ger många ett nytt hopp om att kunna bli av med sin övervikt. Nu tror jag att man inte ska dra för stora växlar på de nya rönen. Om jag har förstått det hela rätt kommer det att ta tid innan man kan testa "riskpersonerna", och sedan ska det forskas fram ett vaccin för att stoppa virusets ytterligare spridning. För dem som redan är smittade är det mest en lättnad att få en förklaring, men att få bort verkningarna av viruset tror man inte går. Det blir mer en fråga om hur man lär sig att behandla och hantera sin övervikt, precis som nu.

Vad man ändå måste tänka på, är att det inte är den enda orsaken till övervikt. Trots allt handlar det fortfarande om att man får i sig mer energi än kroppen gör av med. Man tror att 30-50% av de gravt överviktiga har smittats av viruset. För alla andra och för oss som "bara" tycker lite för mycket om mat finns fortfarande ingen enkel lösning, förutom att äta mindre och röra sig mer!

Igår var jag ute och åt lunch med en gammal vän och arbetskollega. Vi hamnade på Fältöversten och åt sushi. Oj, vad mycket spännande vi hade att prata om! Lotta är en härlig människa som fullkomligt sprutar energi och hon har många spännande tankar och idéer som är jätteroligt att ventilera. Dessutom är hon en god lyssnare, så det blir lätt att man häver ur sig sina egna funderingar. 

Mittemot oss slog sig Lill Lindfors med sällskap ner. Jag har inte så mycket koll på kändisar och sånt, så jag kan inte avgöra om det var en dotter eller god vän...? När Lotta och jag så småningom lättade från bordet, konstaterade vi att Lill ser fantastiskt fräsch ut... för sin ålder? Vilken utstrålning!!! Nu var det ju bara det att ingen av oss hade koll på hur gammal (ung?) hon är men vi gissade på en bra bit över 60 i alla fall.

I sammanhanget pratade vi om att man kan ju verkligen till stor del påverka sitt eget åldrande genom att äta vettigt, motionera och hålla sig i form så bra man bara kan. Ingen annan kan i alla fall inte göra det åt en! 

Det är lustigt med åldrar...ju yngre man är, desto svårare att avgöra de äldres ålder och ju äldre man är, desto svårare att avgöra de yngres.......? Jag skulle prova ett par jeans i lördags och expediten plockade fram ett par jättetuffa Tommy Hilfigher. Min första reaktion var "kan jag ha såna här i min ålder?", varpå expediten snabbt svarade att "min mamma köpte ett par likadana och ni är i samma ålder"... sedan hejdade hon sig och sa "hoppsan, förlåt du kanske inte är sååå gammal, min mamma är 52!"

55-årig som jag är tackade jag naturligtvis och köpte jeansen... haha - lättlurad, eller hur? Däremot hade jag svårt att bedöma tjejens ålder - hon kunde likagärna varit 25 som 35...

På vägen hem från jobbet igår mötte jag Felix Herngren, eller var det Måns? Han hade mörka solglasögon trots att solen lyste väldigt blekt, och hur gammal han är har jag ingen aaaaning om....

Jag upptäckte att jag missat att svara på ett par kommentarer...Det här med att göra en CD med musik att promenera till tycker jag är strålande. Det är väl kanske tveksamt om MåBra kan göra en sådan, men det borde finnas skivbolag som skulle kunna tända på idén. Lika gärna som det finns "Absolut sommar" och "Absoluta ballader" kunde man ju göra en "Absolut motionsgå"......

Angelikas sida som jag var inne och kikade på kan säkert ge många tips till andra diabetiker. Är du nyfiken, titta under diabetiker.blogg.se

Nykär - javisst, men inte helt uppe i det blå. Att bloggen blivit eftersatt har andra orsaker... Tekniken har strulat hemmavid. Jag tycker att det är med datorer som med bilar och andra tekniska tingestar. De ska funka utan att man ska behöva fjäska eller lägga ner en massa energi och tankemöda på dem. Gör de inte får de en ordentlig chans - jag sitter och provar alla möjliga sätt, men när jag lagt ner flera timmar och inget hjälper för att jag inte begriper mig på eländet, blir jag sur och grinig. Då får det vara...

Nu ska det väl erkännas att jag kanske ändå mest hade koncentrerat mig på tillvaron "IRL" Nyförälskad är man inte alla dagar i livet och det är bäst att njuta så länge som det pågår. Kroppen går på högvarv, endorfinerna rusar hejvilt runt i systemet och hjälp, så bra man mår! 1 kg har flugit sin kos och tur är väl det, för jag har hört om andra som går upp i vikt, för att det blir så mycket soff-pys på kvällarna.

Jag kan alltså rekommendera "kärleksdieten", som fungerande metod. Har du redan ett bra förhållande, kan du sätta sprätt på dig själv på andra sätt. Det gäller alltså att bli engagerad och få ny energi genom ett brinnande intresse för något annat än mat. Kan du sjunga - gå med i en kör eller starta en egen. Vi tittade på "Körslaget" i lördags kväll igen. Se, vilken känsla det är och så bra man mår av sång och musik. Samma typ av känsla kan man få genom att gympa eller på annat sätt motionera till musik. Välbefinnandet sprider sig i kroppen ju mer man  håller på!

I fredags blev det inget skrivet. Jag var ute på IKEA och köpte nytt köksskåp och att springa igenom hela varuhuset, kräver sin man (eller kvinna). Man måste ju kolla så man inte missar något. Det blev dessutom några förvaringsburkar, en ny dörrmatta, en förpackning kronljus, en slickepott.....

Naturligtvis var handtagen till köksskåpet slut - de är utgående... Nu har jag ju ett splirrans nytt kök med nya luckor och snygga handtag, så jag måste ju ha ett likadant till det nya skåpet! Vad gör man? Hem och kollar i datorn - finns kvar i Barkarby. Att sätta sig i bilköer tvärsöver stan en sen fredag eftermiddag är inte tillrådligt när man har sovit alldeles för lite på natten... (var på en date på torsdagskvällen som blev VÄLDIGT sen...) ramlade ihop i fåtöljen istället och slocknade mitt under Let's dance-finalen.

Lördag - nytt försök på IKEA. Hahahandtagen fanns!!!!!! Låååång promenad på eftermiddagen, det är vår i luften, fåglarna kvittrar och jag är nykär igen... och nu är det inte en KATT som heter Oskar! Föremålet för min passion den här gången är en tvättäkta MAN, men han hade den tossiga planeringen att vara bortrest hela helgen. Jag bjöd mamsen på middag istället och såg TV4:s nya satsning "Körslaget" på kvällen. Riktigt kul grej, tyckte jag!

Söndag - samma vårväder i luften. Försökte blogga, men då gick det ju inte... Stoppade ett äpple i fickan och gick runt hela Södermalm, ner mot Norra Hammarbyhamnen och sen utmed vattnet längs Årstaviken förbi Street vid Hornstull, ut en sväng på Långholmen, vidare Söder Mälarstrand och sedan upp på Skinnarviksberget för att avsluta längs Monteliusvägen med en vidunderlig utsikt över Staden! Jag vill varmt rekommendera den turen för alla som har chansen!

Som tur var blev jag inte helt utmattad eftersom jag hade bjudit honom på middag. Det blev scampi med lime och kvällen blev jättesen.....

Måndag - kom till jobbet en smula fördröjd men förnöjd. Bloggen funkade fortfarande inte och ojojoj, vad folk verkar ha blivit irriterade. Teknikstrul är väl inget man önskar sig eller förorsakar medvetet, men det är lätt att ha åsikter...

Johanna lurade med mig på ett Aerobicspass efter jobbet och det var alldeles för avancerade stegkombinationer för mig. Tanten måtte ha lagt av sig...smög ut bakvägen efter halva passet och drog i styrkemaskinerna istället...