Skridskopremiär
Vilken dag det blev idag! När jag vaknade 9.20, tyckte jag att "hjälp, dagen är nästan slut och vi som skulle"....... Hade bestämt med mina "kulturnissor" att vi skulle ses på Waldemarsudde och se Lars Lerin-utställningen och med lite eld i baken hann jag dit. Dessutom hade Agneta kommit i god tid och köat åt oss, så jag kunde gå rakt in. Det var en jättefin utställning med härliga bamsestora akvareller. De allra flesta i konstnärens ägo. Han har tydligen svårt att göra sig av med sina alster. Vad lever man på då och hur får man plats med allt???
Jag skippade fikat efteråt - tyvärr - det hade varit kul att babbla lite, men skulle jag hinna det och det så var det bara att rassla vidare. In till city och fixade rekvisita till matplåtning på torsdag. Åh, sicken tid det tar. Halv tre satte jag mig i bilen och gasade hemåt och där hade Staffan dukat fram en banan och knäckebröd + skridskor o pjäxor från källarförrådet.
Klockan tre stod vi på isen och där hittade vi gamla kompisar så efter 4-5 varv runt Vårgärdssjön (eller vad det nu var) ramlade vi dessutom med på gulaschsoppa. Ha, jag slapp fixa middag på ett bräde, så när vi kom hem hann jag dessutom hänga upp de nysydda gardinerna.
Där ser man - jag som är en sån hopplös tidspessimist. Man hinner mer än man tror om man bara tar en sak i taget! Nu är dessutom skridskoprylarna framme, så det blir ännu lättare nästa gång - om det nu bara inte blir snöslask som sabbar isarna!
Jag skippade fikat efteråt - tyvärr - det hade varit kul att babbla lite, men skulle jag hinna det och det så var det bara att rassla vidare. In till city och fixade rekvisita till matplåtning på torsdag. Åh, sicken tid det tar. Halv tre satte jag mig i bilen och gasade hemåt och där hade Staffan dukat fram en banan och knäckebröd + skridskor o pjäxor från källarförrådet.
Klockan tre stod vi på isen och där hittade vi gamla kompisar så efter 4-5 varv runt Vårgärdssjön (eller vad det nu var) ramlade vi dessutom med på gulaschsoppa. Ha, jag slapp fixa middag på ett bräde, så när vi kom hem hann jag dessutom hänga upp de nysydda gardinerna.
Där ser man - jag som är en sån hopplös tidspessimist. Man hinner mer än man tror om man bara tar en sak i taget! Nu är dessutom skridskoprylarna framme, så det blir ännu lättare nästa gång - om det nu bara inte blir snöslask som sabbar isarna!
Kommentarer
Postat av: imse
Låter härligt med långfärdsskridskor, men jag är lite "is-rädd"... att leka med barnbarnen ute i snön en helg bränner också fett....har tappat ett kilo i nån snöhög...
Postat av: marie
Usch ja, Imse, havsisar är jag också skraj för, men där vi var, kändes det säkert!
Du brände säkert ännu mer fett i snön. Här har vi tyvärr bara nån ynka centimeter. Helst skulle det snöa massor först och sen bli riktigt kallt så isarna lägger sig utan snö på - då kan man både skida och skridska!
Trackback