viktcoachen

Igår hade Vivvi med sig sin jycke till jobbet. Jag blir så himla sugen... Sen jag var liten har jag alltid önskat mig en hund, men  när jag var liten fick jag ingen och sen har det liksom aldrig passat. Det är bundet, knepigt när man spelar golf, jobbigt när man ska resa bort och tänk de där dagarna när vädret är hopplöst eller man själv trött eller förkyld.

Haha, det där är såna där typiska ursäkter som man kör när man vill slippa gå på promenad - oftast av ren och skär lathet (heter det lättja, kanske)

Det vore ju suveränt att inte kunna skylla på trams. Det är ju så himla skönt när man väl kommer ut. Vi kom just hem efter en promenad. När vi gick frågade Staffan om vi skulle ta en långpromenad. Nja sa jag, en kort - klockan är ju redan 3 och det blir snart mörkt... löjligt! Vi gick i alla fall en timme och visst mörknade det på hemvägen, men vad gjorde väl det?

Vi började till och med prata om olika raser...men jag inser att det här bara är första invänjningen i tanken. Det dröjer säkert ett par år innan det blir verkligeht, men nån gång SKA jag bara ha en hund, sådet så!