Mat, mat, mat
Just nu känns det som jag har huvudet fullt av mat. Jag tar fram en treveckorsmeny och det innebär faktiskt 42 maträtter! Det låter ganska enkelt - jag menar...det är ju bara att skriva ner vilken mat man har ätit under tre veckor, men av någon konstig anledning funkar det inte så!
Fixar mat gör ju alla människor och tre veckor kan ju inte vara någon match att få ihop, tänkte jag först... Nu har jag ambitionen att den ska vara varierad och passa alla smaker - en omöjlig ekvation eftersom somliga vill ha spännande exotisk mat medan andra föredrar husmanskost. Nå, det innebär att den ska den innehålla både-och, och så ska det vara fet fisk tillräckligt ofta, korv nån gång, köttfärs, skaldjur, vegorätter, ägg, GI-rätt i tänket och jag vet inte allt man ska tänka på. Dessutom ska några av dem passa att fotografera
Äter jag så här själv alltid? Nja helt konsekvent är jag knappast, men nu ska jag åtminstone vara det i teorin och himmel, det blir kaos i skallen. Jag tänker mat, drömmer mat, vaknar med idéer på rätter, kommer på att jag har missat att ha med quinoa - det måste alla människor äta nuförtiden...
Det går liksom inte att göra likadana recept som redan finns på hemsidan heller, eftersom alla kommer att finnas där - såklart . Där ligger redan över 1000 recept. Variation, variation, balans, balans, gott, gott, roligt, roligt...och samtidigt är det ju faktiskt väldigt kul - det måste jag erkänna, även om jag försöker låta gnällig så att någon tycker lite synd om mig och säger att jag är vansinnigt duktig, haha!
Igår blev det så himla nyttigt att mitt psyke slog bakut...efter att ha skrivit ner ett tiotal recept, provlagat och provsmakat ett par jättegoda rätter med bl. a kamutvete och sparris, började jag längta efter choklad. Inte en liten bit mörk, utan Dajm och inget annat!!! Kroppen formligen SKREK efter Dajm och då var det inte bra att ha nära till ICA. Resten behöver jag knappast skriva...
Har jag nu skrivit denna långa historia bara för att skaffa mig en ursäkt till varför jag gjorde som jag gjorde? Javisst är det så, absolut. Många av oss med ett överviktigt beteende oavsett om vi gått ner i vikt eller inte, går omkring med någon slags Luther på axeln som säger att "så får man inte göra" och då gäller det att hitta på en snygg ursäkt. Innerst inne vet jag att det är helt mänsligt att tillåta sig en (eller några) Dajm då och då, än sen då?
Fixar mat gör ju alla människor och tre veckor kan ju inte vara någon match att få ihop, tänkte jag först... Nu har jag ambitionen att den ska vara varierad och passa alla smaker - en omöjlig ekvation eftersom somliga vill ha spännande exotisk mat medan andra föredrar husmanskost. Nå, det innebär att den ska den innehålla både-och, och så ska det vara fet fisk tillräckligt ofta, korv nån gång, köttfärs, skaldjur, vegorätter, ägg, GI-rätt i tänket och jag vet inte allt man ska tänka på. Dessutom ska några av dem passa att fotografera
Äter jag så här själv alltid? Nja helt konsekvent är jag knappast, men nu ska jag åtminstone vara det i teorin och himmel, det blir kaos i skallen. Jag tänker mat, drömmer mat, vaknar med idéer på rätter, kommer på att jag har missat att ha med quinoa - det måste alla människor äta nuförtiden...
Det går liksom inte att göra likadana recept som redan finns på hemsidan heller, eftersom alla kommer att finnas där - såklart . Där ligger redan över 1000 recept. Variation, variation, balans, balans, gott, gott, roligt, roligt...och samtidigt är det ju faktiskt väldigt kul - det måste jag erkänna, även om jag försöker låta gnällig så att någon tycker lite synd om mig och säger att jag är vansinnigt duktig, haha!
Igår blev det så himla nyttigt att mitt psyke slog bakut...efter att ha skrivit ner ett tiotal recept, provlagat och provsmakat ett par jättegoda rätter med bl. a kamutvete och sparris, började jag längta efter choklad. Inte en liten bit mörk, utan Dajm och inget annat!!! Kroppen formligen SKREK efter Dajm och då var det inte bra att ha nära till ICA. Resten behöver jag knappast skriva...
Har jag nu skrivit denna långa historia bara för att skaffa mig en ursäkt till varför jag gjorde som jag gjorde? Javisst är det så, absolut. Många av oss med ett överviktigt beteende oavsett om vi gått ner i vikt eller inte, går omkring med någon slags Luther på axeln som säger att "så får man inte göra" och då gäller det att hitta på en snygg ursäkt. Innerst inne vet jag att det är helt mänsligt att tillåta sig en (eller några) Dajm då och då, än sen då?
Kommentarer
Postat av: Helena Bro
Hej Marie!
Ååååh vad det är synd om dig och åååååh vad du är duktig! ;-)
Det finns så himla många smarriga recept på MåBrasajten, har provat en hel del och delar med mig av dem till nära och kära. Klart man ska dela med sig av sånt som är gott och som man mår bra av, ellerhur?!
Du är väl värd den där Dajmen, hoppas du unnade dig att njuta också, utan att ha dåligt samvete! Lite godis då och då måste man ha, livet blir så tråkigt annars... Men inte varje dag! (Brukar du säga...)
Hoppas du får en bra vecka!
Kram från Helena Bro
Trackback
